Betong är ett byggnadsmaterial som består av bergmaterial (ballast) – partikelfasen, sammanbundet av cementpasta (cement och vatten) – matrisen. Dess egenskaper bestäms till största delen av vattencementtalet (VCT). Det anger förhållandet mellan vatten och cement. Hållfasthet är betongens viktigaste egenskap, näst efter beständighet. Hållfastheten bestäms främst av VCT. Men även cementtypen och ballastens egenskaper och sammansättning påverkar. En annan viktig faktor för betongens hållfasthet är partikelfördelningen hos ballasten – alltså fördelningen av bergmaterial med olika partikelstorlekar. Vanligtvis används sten, grus och sand samt filler av olika typer. Fillermaterialet består av material med partikelstorlekar ned mot en tiondels millimeter.
Om Betong
Betongens ABC
Tryck- och draghållfasthet
Betong har en tryckhållfasthet som vida överstiger dess draghållfasthet. För att kompensera detta armerar man betongkonstruktioner i de zoner som utsätts för dragpåkänningar. Armeringen består vanligtvis av stål som har en mycket god draghållfasthet.
Tryckhållfastheten för betong anges normalt efter 28 dygn. Det betyder att betongprovet tillåts härda i 28 dygn varefter det utsätts för tryck till dess brott uppstår. Huvuddelen av hållfasthetstillväxten har då skett. Men den förbättras ytterligare, under mycket lång tid. Mätbar hållfasthetstillväxt sker normalt under fem år eller mer. Men hos Betongfabriken mäter vi hållfasthet för olika processgränser också t ex efter ett dygn, sju dygn och 14 dygn.
Åldrande
Cementbaserade material åldras kontinuerligt. Utvecklingen av de kemiska reaktionerna och materialstrukturen, huvudsakligen mikroporstrukturen, studeras och kvantifieras från blandning till slutligt hårdnande. Sambandet mellan dessa egenskaper och material- beteenden inom områdena bindnings- och flödesprocesser är viktigt.
Arbetet inom området beständighet och livslängd är koncentrerat på parametrar som är avgörande för fuktför- hållanden i allmänhet, t ex armeringskorrosion i betongkonstruktioner. Parametrarna är mikroklimatet på materialytorna och de reaktions- och transportprocesser som styr nedbrytningsförloppen. Denna kunskap kombineras i modeller för att förutsäga livslängder som funktion av konstruktionsutformning, materialsammansättning och omgivande miljö.
Undvika sprängning pga kyla eller hetta
I modern betong används ofta olika tillsatsmedel för att ge betongen förbättrade egenskaper. Luftporbildande medel, ofta tensider, används för att skapa mikroskopiska bubblor i betongen. I dessa bubblor kan iskristaller expandera då vatten övergår till is när betongen utsätts för kyla. Detta ger betongen frostbeständighet och hindrar den från nedbrytning. Flyttillsatsmedel/superplasticerare är en grupp tillsatsmedel som förändrar betongens gjutbarhet under en begränsad tid efter blandning. De används i stor utsträckning idag för att öka betongens mobilitet.
Vid användning av betong i tunnelbyggande ovan och under mark som förstärkningsskikt eller vid lining av tunnlar så innehåller den under sin livstid stora mängder fukt. Detta medför betydande risker vid en eventuell brandsituation. När det absorberade vattnet i betongen når kokpunkten under en brand kan betongen spricka med stor kraft. Detta kallas för spjälkning (eng Spalling) och kan undvikas genom att använda en syntetfiberteknik: plastfibrer tillsätts i betongen vid gjutning. När betongen utsätts för brand smälter plastfibrerna och lämnar efter sig mikroskopiska gångar ur vilka vattenånga kan ta sig ut. På så sätt undviks okontrollerade explosioner.
Gjutning Vintertid
Vid gjutningar vintertid kan acceleratorer tillsättas till betong. Dessa påskyndar härdnings- förloppet och ökar därmed värmealstring under den kemiska reaktionen. Värmet kan tas tillvara genom att betongkonstruktionen hålls isolerad. I länder med mycket varmt klimat kan det istället vara aktuellt att ersätta en del av vattnet i betongen med is.
Detta för att inte härdningsförloppet och uttorkningen ska ske okontrollerat och för snabbt. Även i Sverige kan kylning av betong krävas under härdning, framför allt vid gjutning av mycket grova konstruktioner s k monoliter. Detta sker normalt genom att rör där kylvatten cirkulerar gjuts in i konstruktionen.
Vilken betong passar dig?
Tveka inte att fråga oss om betong. Vi delar gärna med oss av våra kunskaper och erfarenheter. Vi har specialister som kan både materialet och bygg- och betongteknik i den vidare processen.
Om Betong
Betong i alla former
Betong i våra formar ger betong med alla former
Betong används för hundratals olika syften, på tusentals olika ställen. Det går alltså inte med en enda sort som passar allt och alla. Vi tillverkar skräddarsydda och mönsteranpassade betong- produkter för stora och små kunder. Ren standardbetong passar till det mesta. Men ibland fordras specialbetong som är anpassad till de tekniska krav som kunderna ställer. Den ökade prefabriceringsgraden inom bygg- och anläggningsindustrin är en av våra grundbultar.
Produkter som balkonger, sockelelement, balkar och kantstöds- element är exponerade för nedbrytning. Därför krävs noggrann kvalitet i tillverkningsskedet. Vår egna tillverkningskontroll följer gällande Europastandard.
Betongdesign, smaka på det!
Betong är materialet för våra kunskaper och vår kreativitet. Det är ett urgammalt material som vanligtvis förknippas med broar, fundament och hus. Men betong kan också vara vackert, uttrycksfullt och möjligt att forma. Materialet lämpar sig bra som bänk- och bordsskivor m m. Dess naturliga lyster kan vi förädla genom lasyrteknik som också ger ett ökat skydd mot nedbrytning.
Om Betong
Olika typer av betong
Självkompakterande betong
Ovibrerad betong där massans egna energi konsumeras och omvandlas till rörelse och på så sätt flyter ut i formen. Ingen mekanisk bearbetning krävs. Därmed sänks ljudnivån och arbetsmiljön blir behagligare. Man spar också slitage på formmaterial.
Stålfiberarmerad betong
Innebär kortfattat att man fördelar en armeringsmatta eller armeringsstång till en massa korta eller långa fibrer som man enligt förutbestämda mängder doserar i betongmassan. Dessa fibrer ersätter normalt den traditionella armeringen i en konstruktion. För oss underlättas arbetet genom att vi slipper armera innan gjutning. Vi gjuter en färdigarmerad betongmassa direkt i form. Det ger stora tidsvinster.
Accelererad betong
Ger oss fördelar när vi producerar i ett begränsat antal formar som skall avformas under samma arbetsdag s k processtyrning. Vi kan alltså producera två gånger per dag med samma formar, vilket ger oss kapacitetsfördelar och tidsvinster. Denna betongkvalitet ligger på en s k kritisk linje. Det är inte mycket som får gå fel för att tappa styrning. Här krävs stor kontroll. Det kan ses som en nackdel. Vi ser det som en utmaning.
Frystestad betong
En betongtyp som utvecklats för att möta krav från beställare avseende dess förmåga att klara olika exponeringsnivåer av t ex tåla frysning i närhet av tösalter m m. Brobetong är Vägverkets benämning på denna kvalitet. Man kan säga att den är anläggningsbyggarnas Rolls-Royce.
HPC-kvaliteter
Enkelt högpresterande betong för att kunna tillverka mycket tunna konstruktioner som är lätta att transportera och bygga med. Man brukar också säga densitbetong, vilket innebär material med hög täthet. Hög täthet ger hög tålighet mot nedbrytande mekanismer i konstruktionens miljö. Det ställs höga krav på formarbete, gjutarbete och efterbehandling vid denna teknik. Detta är ingenjörskonst och skickligt hantverk som vi idag är stolta över att kunna erbjuda våra kunder.